Rayland Baxter När Rayland Baxter kom till oss som ”dark horse” på RRR 2015 var det ytterst få som visste vem han var. Sju dagar senare hade den larvigt talangfulla sångaren och låtskrivaren vunnit nästan samtliga besökare med sin närvaro, humor och sina vackra personliga sånger. Strax efter RRR-turnén släppte Rayland sitt andra album ”Imaginary Man” och med det har karriären tagit fart ordentligt hemma i USA. Han turnerar oavbrutet inför allt större publik och vi är väldigt glada att få loss honom för några konserter i juni för att följa upp succén på RRR. Vi är ännu gladare att kunna lägga till vår egen supertalang Richard Smitt som support på turnén. En helt naturlig följd av att de båda gentlemännen går in i studion för att spela in Richards debutalbum med Rayland Baxter som producent, veckan innan turnén! Rayland Baxter liknar verkligen ingen annan artist. Det finns en otvungenhet i både sånger och framförande som ger närmast en terapeutisk effekt av att lyssna på hans skivor och se honom på en scen. Det är sällan man ser en artist som är i sådan samklang med personligheten och man dras verkligen in i Raylands lilla kosmos när man kommer honom nära. Ett annorlunda men härligt och väldigt snällt kosmos. Vi brukar kalla det för ”att man bjuder på sig själv” och det gör verkligen Rayland. Musiken är helt i tiden men ändå tidlös med fantastiska melodier, vackra, ibland roliga och poetiska texter. Det andas lika mycket sentida Beatles som Dylan och live med band ett Grateful Dead i högform eller ett poppigare The Band. Det märks att Rayland är en artist som gärna lyssnar på och är genuint intresserad av andra artister. Han verkar också ha långt mer än medelkoll på den tradition han verkar i och på alla de historiska musikjättar som vandrat de stigar han nu har valt att vandra. Det paradoxala är att trots referenser och inspiration är han alltid 100% här och nu och 100% Rayland Baxter. En sak som kan ha bidragit till Raylands uppenbara koll på musik, äkta coolness och självklara självförtroende som artist, är hans uppväxt i musiker- och artistmiljön i Nashville. Det finns idag många inflyttade talangfulla artister där, men Rayland är i motsats till de allra flesta av sina artistkompisar en Nashvillian av födsel. Hans pappa heter Bucky Baxter och är en makalös musiker. Bland annat var Bucky under flera år pedal steel i Bob Dylans band. Dessutom var han medlem i Steve Earles kompband The Dukes under hela deras storhetsperiod. Genom att få umgås nära och intensivt med Rayland i över en vecka upptäckte vi att han sitter på långt större begåvning än ”bara” sitt artisteri. Genom samtal och mycket tid tillsammans framträdde en ung man med full kontroll på sin musik och hela sitt artisteri. Helt igenom professionell och den första vi kom att tänka på som producent, när Richard Smitt bestämde sig för att hoppa på tåget och starta upp en solokarriär. Rayland älskade den musik vi skickade med Richard och han sa ja direkt när vi frågade. Vi är glada och tacksamma för det, samtidigt som vi knappt kan bärga oss till turnén. Välkommen tillbaka, Rayland Baxter!